Etikettarkiv: feminism

6 juni
6 juni, 2014

6 juni

Vi bor i ett av världens mest jämställda länder (även om vi tappat de senaste åren). De allra flesta är ändå fortfarande starkt mot rasism och nazism. Då är väl det mer typiskt svenskt att vara för jämställdhet och mot rasism och nazism än tvärtom? Att bevara Sverige svenskt borde således vara likställt med att kämpa för allas lika värde, inte tvärtom.Sverige

Riktiga kvinnor &
19 januari, 2013

Riktiga kvinnor & äkta män

Vad som anses vara kvinnligt respektive manligt är något som förbryllar mig. För av samhället ställs en massa krav som man inte alltid reflekterar över, med allt från hur man ska se ut till hur man ska vara.

Utseendet.
Här har männen (som vanligt) dragit det längsta strået. En man kan nästan se ut hur som helst och ändå vara ”manlig”, så länge man inte har typiska ”kvinnliga” attribut som kläder eller smink. Vilket är ganska konstigt, då smink används väldigt mycket inom hårdrockens värld t.ex. Och säg den tv/film-stjärna som inte blir sminkad innan inspelning, oavsett kön. Både en uppklädd, renrakad James Bond och en vildvuxen Khal Drogo, liksom Måns Zelmerlöw och Peter Harrysson skulle nog alla anses vara manliga.

Vem ser ut som en riktig kvinna då?
Ska man utgå från medias syn på det så ska en kvinna ha halvlångt eller långt hår på huvudet och lite eller inget hår på resten av kroppen. Former på ”rätt ställen”, alltså bröst och rumpa men smal i övrigt. Allt annat blir komik, håriga armhålor möts i bästa fall av skratt, i värsta fall av kränkningar och hot.
”Men jag gillar naturliga kvinnor” – betyder oftast att en gillar kvinnor med en bh som håller upp och ihop, isminkade ögonbryn och täckta finnar. Och rakade armhålor och ben förstås. ”Naturligt”.

Beteende
En kvinna ska inte ligga runt, då är hon en hora, en man i samma sits skulle bli kallad hingst. En känslig man som hellre tar hand om barnen och hemmet än bil och arbete kan bli kallad fjollig, och en kvinna som hellre sitter och spelar tv-spel eller inte bryr sig om nagellack är en ”pojkflicka”.

Allt sådant här befästs i tidig ålder hos barn. Föräldrar och andra vuxna som interagerar med barnen påverkar dessa och trycker in i alla normer som finns.
Heteronormen, med att säga att allt från bebisar till barn av olika kön skulle bli ett så fint par, eller att de kan leka mamma, pappa, barn.
Hur en flicka ska vara med allt från prinsessattribut till att de ska vara lugna, fina och leka med dockor.
Hur en pojke ska vara med superhjältediton, leka fartfyllda lekar med bilar och vapen.

Eller när pojkar leker högljutt och bråkar, men ursäktas med: ”Ni vet ju hur pojkar är.” – Nä, hur är pojkar egentligen? Alla barn fungerar olika.
Om pojkar redan som barn tillåts ta mer plats än flickor är det inte särskilt konstigt att världen aldrig blir helt jämställd. Borde inte alla barn få samma chans till att ta plats och leka vilka lekar som helst?

Riktiga kvinnor och äkta män
För mig är en riktig kvinna en person som definierar sig som kvinna och gör det som känns bäst för henne. Sminka dig flera timmar varje dag, eller inte alls. Raka varenda cm på din kropp eller inte alls. Meka med bilen eller vattna blommorna.
På samma sätt tycker jag att en riktig man är en person som definierar sig som man och gör det som känns rätt för honom.
Folk ser olika ut och gillar olika saker, acceptera det, lär dina nära att acceptera att människor är olika på alla de vis, men att man aldrig blir en sämre man eller kvinna för det. Man är inte en sämre människa.