Jag tittade ut genom mitt fönster. Regnet öste ner. Det var inte så mycket att se. En stor äng omringad av en skog. Och grusvägen ut ur fängelset. Nej, det var inget fängelse, det var mitt hem från och med nu. Vilket jag hatade. Huset var gammalt och ruggigt. Såg ut som ett farmhus, trots att vi inte hade en farm. Men mamma och pappa tyckte det skulle bli fint med lite färg. Jag fnös tyst för mig själv. Jag saknade alla mina gamla vänner i Beverly Hills. Dom var säkert nere på stranden och badade just nu. Och jag, jag satt och glodde på döda flugor i mitt fönster. Jag vände mig om och kollade i runt i mitt nya rum. Det fanns inga tapeter än så länge, bara gråa träplankor. Det hade två fönster, en gammal utsliten säng, ett skrivbord och en pall där jag satt. ”Fint..” muttrade jag tyst. Och då bröt sig pappa in i rummet, glad som alltid.
”Hej gumman, vi håller på att koka lite te där nere, om du vill ha?” sa han och log.
”Kanske..” mumlade jag.
”Okej, du hittar oss där nere” sa han och gick ut igen. Utan att stänga dörren, såklart.
”Stäng dörren pappa!” ropade jag efter honom. Han hörde mig inte. Jag suckade och gick och stängde dörren själv. Den knarrade och var trög att stänga. Jag gick och satte mig vid fönstret igen. Det fanns väl inte så mycket att göra. Lika bra att gå ner och dricka te. Jag grimascherade. Än en gång kollade jag ut genom fönstret och tänkte att det här är ju inte speciellt kul. Jag gick ner för trapporna, som också knarrade högljutt, och begav mig av till köket. Mamma och Pappa satt där redan. Köket var inte så vackert, men det KANSKE kunde bli nått.
”Hej” sa mamma och log. ”Tekannan står där borta”
Jag gick och hällde upp en kopp och gick sen och satte mig vid mina allt för glada föräldrar.
”Vilket väder va” sa pappa och kollade på mig.
”Mm..” sa jag och drack en klunk av det varma tet.
Plötsligt hörde vi en väldig knall. Den var stor och lång.
”Åskan..” mumlade mamma och såg sig omkring.
I samma sekund blev hela huset svart.
”Woups, strömavbrott” viskade pappa.
”Åh, toppen!” nästan skrek jag. ”Ser ni?! Såhär går det om man flyttar ut till skogen!”
”Men gumman..” försökte mamma.
Jag stönade. ”Jag går upp till mitt rum..” sa jag med en suck.

Klicka här för att skriva ett nytt kapitel