Vart tog det söta lilla lagom vägen?

Jag gillar hur internet gjort avstånden mycket mindre mellan människor. Du kan t.ex. utan problem sitta i Österbymo och ha en bästis i Kuala Lumpur. Du kan sitta i Odense och spela datorspel tillsammans med en kompis i Mogadishu eller sitta i en liten by i Västergötland o hitta kärleken i Östersund. Så långt så väl.

Men det har också bidragit till att det är lättare att jämföra sig med vem som helst. För 25 år sedan såg man de som fanns i närheten. Vilket betyder att man kunde jämföra sig med dem och eventuellt de man såg på tv och i tidningar. De som är mest extrema inom en rörelse syns mest nu och information sprids superfort.

Vill man t.ex. i alla fall göra något för miljön och djuren, ta bussen oftare än bilen och äta mindre kött så kan man få uppfattningen att det inte spelar någon roll om man följer de mest inbitna veganerna i sociala medier som problematiserar även det minsta glaset mjölk. Detsamma syns inom diverse politiska grupper, träning och egentligen allt där det går att jämföra sig med andra. En elitism som triggar varandra att vara mest och bäst inom sin grej.

Absolut inte fel i sig, men en person som vill göra lite grann bra grejer kan känna sig otillräcklig om hen jämför sig med de som kan/gör mest. Eller så startar eliten ett överdrivet stort drev mot någon som gjort lite fel.

Nu är det inget problem för mig personligen, men ser titt som tätt exempel på ungdomar som blir utstötta, undanjagade eller hotade för att de gör något de gillar, men inte är bäst på det.

Ta tillbaka lagom och våga göra det du gillar att göra även om du inte är allra bäst på det. Att göra något är bättre än inget alls.
Jag vill att hen som sminkar sig lite halvdant eller sjunger hellre än bra också ska våga lägga upp Youtubevideor utan att behöva oroa sig för att bli hatad. Eller att någon som gör något bra för något/någon annan får hejarop och inspiration för att fortsätta istället för att höra klagan om att göra för lite.

En reaktion på ”Vart tog det söta lilla lagom vägen?

  1. Du har så rätt! Dessa pekpinnar och påhopp är så vansinnigt drygt att jag ibland hoppar av ilska. Jag läste just en blogg där en person lagt upp en bild på sin son bredvid en trehjuling. På det inlägget läste jag 16! kommentarer om hjälmens vara eller icke vara. Jag förstår ärligt inte hur folk tror sig besitta så otroligt mycket mer klokhet än alla andra?

    Kan du skrika ut lagom-kravet från hustaken och hoppas att åtminstone några lyssnar?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *