En liten dikt

Nyss. För ett litet tag sedan.

För ett tag sedan, när jag strövade runt, trött och seg,
råkade jag begå ett busstreck snedstreck snedsteg.

Vid ett tillfälle av tillfällig förvirring irrade jag mig bort från,
fram till någon som i folkmun beskrivs som ett fån.

Det var en förvånansvärt beundransvärd alkis,
som halkat runt ett tag på hal is.

Det kändes som vi alltid känt varann, även om bara minuter gått,
och jag blev manad att begå mened till ett brott jag visste han begått.

Jag visste att det var fel, men jag kan inte säga nej när någon ber,
vet inte om det spelar någon roll men han var engelsman, du ser.

Han sa: ”Please, you have to help me. *Hick* You must!”
För polisen slog jag fast att han togs fast i all hast.

På detta viset fick jag honom fri,
och på kuppen, polare blev vi.

Man får leta efter maken till dumhet,
för senare smällde han ihjäl maken till en kvinna som var smällfet.

Stå på er, stå på. Låt stå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *