Kategoriarkiv: Personligt

Ett helt normalt inlägg

Precis som jag skrev i förra inlägget om ord jag gillar så finns det också ord jag tycker mindre om. Det finns självklara kandidater som har mindre trevliga betydelser, men ett ord som inte är särskilt uppseendeväckande alls men likväl lite besvärligt i mina ögon är ordet ”normal”.

Att något är normalt bör rimligtvis betyda att motsatsen är onormalt, och onormalt kan i vissa fall vara menat som felaktigt. Det är kanske inte statistiskt normala saker som t.ex: I Gnosjö är det normalt med skolklasser med 20 barn (obs, påhittat exempel) jag höjer på ögonbrynen för, utan när det kommer till personliga attribut eller liknande.

Man kan ses som ”normalviktig” (något som inte alls har med hur viktig man är, något som hade varit bra mycket mer intressant) och det finns schampon till ”normalt hår”.

Vad är då normalt hår? Är det tjockt, rakt och blont? Är det brunt och kort? Är det svart och tunnt? För mig är det normala att inte ha hår på huvudet. Är skägg det normala hår som menas, MITT ”normalt”.

Är det onormalt att ha lockigt hår? Nej, det låter helt naturligt. Vore det då inte bättre att beskriva vad som menas med normalt, för att så många som möjligt ska veta om det är något för dem, utan att värdera det på något sätt?

Nu ska jag tvätta av min normala kropp och min normala flint, då det finns lika många varianter på normalt som det finns människor.

image

Så var det med det
6 april, 2016

Så var det med det

Språk i allmänhet finner jag mycket intressant, och svenska språket i synnerhet. T.ex. Ords betydelse och hur det skiljer sig mellan språk. Svenskan till skillnad från många andra språk har både ord som stavas lika men uttalas olika, t.ex. tomt (som trädgård) och tomt (som i ett tomt glas) och ord som uttalas lika men stavas olika, t.ex. Egg och ägg. Lägg dessutom till våra fem olika stavningar på j (jul, hjul, djur, ljus, gädda) och alla varianter på tje-ljudet. Kort sagt avundas jag inte folk som ska lära sig svenska som andraspråk.

Några av mina favoritord är riktigt korta, t.ex. ju och framförallt så. Så kan ju användas till så mycket. Förutom i eventuella substantivsbetydelser och verbet så, finns det många luddiga betydelser som är svåra att förklara. Så lite så, precis så, och så var det dags för något annat. Fascinationen för ordet ligger nog lite i att det var lite tabu att använda det när jag gick i skolan.
Numera är det lite si och så med min användning av så. Så det så, och så var det med det.

För intresserade av språk rekommenderas att kolla på Svenska dialektmysteriet av Fredrik Lindström, oavsett om ni sett det innan eller ej.

Vart tog det söta lilla lagom vägen?

Jag gillar hur internet gjort avstånden mycket mindre mellan människor. Du kan t.ex. utan problem sitta i Österbymo och ha en bästis i Kuala Lumpur. Du kan sitta i Odense och spela datorspel tillsammans med en kompis i Mogadishu eller sitta i en liten by i Västergötland o hitta kärleken i Östersund. Så långt så väl.

Men det har också bidragit till att det är lättare att jämföra sig med vem som helst. För 25 år sedan såg man de som fanns i närheten. Vilket betyder att man kunde jämföra sig med dem och eventuellt de man såg på tv och i tidningar. De som är mest extrema inom en rörelse syns mest nu och information sprids superfort.

Vill man t.ex. i alla fall göra något för miljön och djuren, ta bussen oftare än bilen och äta mindre kött så kan man få uppfattningen att det inte spelar någon roll om man följer de mest inbitna veganerna i sociala medier som problematiserar även det minsta glaset mjölk. Detsamma syns inom diverse politiska grupper, träning och egentligen allt där det går att jämföra sig med andra. En elitism som triggar varandra att vara mest och bäst inom sin grej.

Absolut inte fel i sig, men en person som vill göra lite grann bra grejer kan känna sig otillräcklig om hen jämför sig med de som kan/gör mest. Eller så startar eliten ett överdrivet stort drev mot någon som gjort lite fel.

Nu är det inget problem för mig personligen, men ser titt som tätt exempel på ungdomar som blir utstötta, undanjagade eller hotade för att de gör något de gillar, men inte är bäst på det.

Ta tillbaka lagom och våga göra det du gillar att göra även om du inte är allra bäst på det. Att göra något är bättre än inget alls.
Jag vill att hen som sminkar sig lite halvdant eller sjunger hellre än bra också ska våga lägga upp Youtubevideor utan att behöva oroa sig för att bli hatad. Eller att någon som gör något bra för något/någon annan får hejarop och inspiration för att fortsätta istället för att höra klagan om att göra för lite.

Första april
1 april, 2016

Första april

Idag är dagen då en inte kan lita på någon eller något. Går det inte att hålla sig undan från sociala medier eller nyhetssiter så är det samma regler som alla andra dagar på året: låter det för bra för att vara sant är det troligen det.

Tyvärr är alla nyheter om krig som tvingar folk på flykt och terrordåd, våldtäkter och hot inget hittepå. Det är snarare så vanligt att det nästan saknar nyhetsvärde och folk är nog så avtrubbade att vi väljer att inte se mycket av hemskheterna som händer. Då känns det enklare att se någon video på en känd fotbollsspelare som gör reklam för någon ny produkt av något nytt märke eller ungdomar som bråkar om sprit och relationer på andra sidan jorden.

Den enklaste vägen för att hålla sig undan att bli lurad, eller sanningen, är väl att stänga in sig i sin egen bubbla och stänga av all rapportering och alla känslor. Hitta kanaler som endast stödjer sina egna teser. Skylla allt på grupper av människor så långt från en själv som möjligt.

Vi kanske alla skulle ta denna dagen till att vidga våra vyer och ta in information som vi vanligen inte brukar. Om inte annat för att se om vi lyckats hitta vilka nyheter som är påhittade.

Happy birthday
15 mars, 2016
Febrigt i mars
14 mars, 2016

Febrigt i mars

Av någon besynnerlig anledning blir jag nästan alltid sjuk runt min födelsedag. Så även detta år.
Tid i soffan för serier, t.ex. har vi upptäckt Det sitter i väggarna, tips för den som gillar gamla hus och historia.

Det är mest hög feber och orkeslöshet, men finns ju även det som en del kanske skulle kalla en mancold, men jag tror inte att en kvinnor och män blir förkylda på olika sätt (dessutom, om en man blir förkyld värre, är han inte då bara lite klenare?).

Kladdkakebattle
11 mars, 2016

Kladdkakebattle

Gårdagens händelse på jobbet var en tävling i kladdkaka. Jag och en kollega bakade varsin kladdkaka som resterande kollegor sedan fick rösta på.

Min blev lite tunn, men blev ändå relativt kladdig, och med kolasås, dajm och flingsalt på toppen blev jag nöjd.

image

Båda kakorna var väldigt goda och tävlingen blev också väldigt jämn. Lika jämn som uppskattad, så nu hoppas jag att fler kollegor fortsätter med liknande battles, fast gärna med andra bakverk.

image

Hur gick det då i tävlingen? Jag fick 10 röster, kollegan 9, men alla som fick smaka är vinnare.

Var går gränsen?
9 mars, 2016

Var går gränsen?

Att Sveriges län ska slås ihop till storregioner har länge varit på g, men först idag har ett förslag på dessa regioner spikats.

image
Bild från SVT

Rent politiskt har detta betydelse, men grundtanken är att det ska vara 6 likvärdiga regioner i antalet boende, samt att de ska vara jämnstarka. Men bortser från det politiska i denna text och koncentrerar på det rent geografiskt intressanta detta medför.

För att bibehålla jämn befolkning mellan regionerna föreslår jag ett lotteri där de regioner som växer snabbast (troligen storstadsregionerna) lottar ut flytt till glesbygden, lite som ett obligatoriskt postkodlotteri. Drömprogramledaren är förstås Leif ”Loket” Olsson, som har fin geografisk kunskap.

Dessutom har Halland mitt i allt fått hybris och vill vara en helt egen region. Då har ”Norrland” en lite blygsammare inställning och minskar ner till att bara vara halva Sverige med Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland (om man jämför med landsdelen Norrland).

Dalsland, detta bortglömda landskap som likt en blindtarm suttit lite dumt till på Västra Götalands län, kommer i detta förslag istället ligga mitt i den sydvästra storregionen. Kanske kan Åmål eller Bengtsfors slå Göteborg på fingrarna och ta platsen som regionshuvudstad?

För mer och seriösare information kam ni läsa på SVT: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-sveriges-nya-storregioner

Tala är silver, tiga är guld

En av de större anledningarna till att jag gillar sociala medier är lättheten att ta kontakt med folk. Lika mycket som jag gillar att skriva med allt från okända människor som finns i närheten till bekanta personer långt bort, blir jag nervös av att behöva prata med någon i verkligheten.

Det är något jag tycker är väldigt tråkigt, för jag gillar verkligen att träffa och prata med folk. Och det har sociala medier gjort bra, det känns lättare att prata med någon som jag känner igen och vet lite om än en total främling. Kanske därför jag träffat ungefär femtio personer som jag aldrig hade pratat med om det inte varit för twitter t.ex.

Men trots att tröskeln är lägre så är varje socialt möte någonstans på jobbighetsskalan. En kompis som jag umgås med dagligen ligger väldigt långt ner på skalan, på gränsen till noll. Men även något så enkelt som ett telefonsamtal till en nära vän kan skjutas på några dagar. Att våga gå fram till någon jag knappt känner kräver att jag samlar mod en ganska bra stund innan.

Att jag tycker det är jobbigt låter säkert motsägelsefullt när jag samtidigt tycker att det är väldigt kul med sociala sammanhang, OM det är en liten grupp med människor som jag känner och tycker om, eller om jag lär känna någon ny trevlig person.

Svårt det här med introvert/extrovert, I vissa situationer är jag mer introvert, i andra mer extrovert. Enklast är helt enkelt att jag håller relationer på nätet, eller att ni säger hej till mig först.

Vernissage
5 mars, 2016

Vernissage

Det här med kultur är jag dålig att ta mig tid till. Inte ens metalkonserter går jag så värst mycket på nuförtiden. Så mycket tid som inte finns, och när tid väl finns använder jag det istället till något helt annat.

Österängens konsthall, som är ett fantastiskt bra initiativ av Johanna Linder, en liten konsthall långt utanför centrum där det ändå rör sig mycket folk, startade idag Nina Hemmingssons utställning ”Skogen, människorna, djuren och jag – teckningar av Nina Hemmingsson” med vernissage.

image
En favorit från "Jag är din flickvän nu"

Ninas mörka, ångestfyllda teckningar och dialoger med en rejäl dos humor passar mig perfekt där jag gick runt och småskrattade för mig själv samtidigt som mycket är väldigt tänkvärt och träffande i hur jag själv tänker i många situationer.

image

Det var en hel del folk på plats under tiden som jag var där, men utställningen håller på fram till maj, så om du inte var där idag föreslår jag att du besöker utställningen en annan dag.

image